Våld mot kvinnor är en grov psykisk och fysisk kränkning, men även ett brott mot kvinnors rättigheter och grundläggande friheter. Alla som är utsatta för våld i nära relation har rätt till stöd och skydd från samhället.
Våldet kan ta sig uttryck i form av fysiskt våld och/eller olika former av sexuella, psykiska och materiella övergrepp eller hot. Våld i nära relation omfattar ofta både fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. En majoritet av det våld som riktas mot kvinnor utövas av en partner eller ex-partner. Oavsett form så är syftet med våldet detsamma - att etablera och utöva makt och kontroll genom att skada och skrämma.
Våld i nära relation kännetecknas av att det ofta pågår systematiskt under en längre tid. Att bryta sig loss från någon man älskat, och kanske fortfarande älskar, kan vara svårt. Många befinner sig också i en beroendesituation till sin förövare. Att våldet utövas inom en nära relation och i hemmet gör dessutom att människor runt omkring tenderar att förminska våldet av rädsla för att lägga sig i något de anser vara privat.
Kvinnor drabbas inte av våldet på samma sätt, och alla har inte heller samma förutsättningar att förändra sin situation. Ett missbruk eller en funktionsnedsättning kan leda till att hon behöver mer stöd än andra. Lever hon i en samkönad relation kan homofobi göra att paret redan från början är mer isolerade och utlämnade till varandra.
Våld i nära relation innefattar även föräldrars våld mot barn, (vuxna) barns våld mot sina föräldrar och när flera medlemmar i en familj kollektivt utövar hedersrelaterat våld och förtryck.
Källa: NCK, Unizon och Socialstyrelsen
Fysiskt våld är allt från knuffar, att bli fasthållen eller dragen i håret, stryptag eller kvävningsförsök, slagen eller sparkad till användandet av olika tillhyggen. Förövaren väljer ofta medvetet att rikta aggressionerna mot särskilda delar av kroppen så att blåmärken och andra skador inte ska synas. Våldet kan även ge skador på delar av kroppen som inte går att dölja.
Olika former av isolering, verbala kränkningar, emotionell utpressning, skambeläggande samt utnyttjande av barnen för att få kontroll är exempel på psykiskt våld i nära relationer. Även våld eller hot om våld mot husdjur räknas som psykiskt våld. Växlingen mellan våld och värme gör våldet oförutsägbart och är därför väldigt svårt att värja sig mot, vilket successivt leder till psykologisk nedbrytning och kan göra det svårt att lämna relationen.
Sexuellt våld kan definieras som kränkningar och övergrepp med sexuella förtecken. Till sexuellt våld räknas exempelvis att hota eller tjata sig till sex, våldtäkt eller att tvingas utföra olika typer av sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till.
Materiellt våld kan vara att personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Det ekonomiska våldet innebär att förvaren kontrollerar ekonomin och materiella tillgångar för att på så vis öka isoleringen och utsattheten som då försvårar för den våldsutsatta att lämna relationen.
Personer som är beroende av andra för vård och omsorg i vardagen, på grund av funktionsvariation, ålder eller liknande kan utsättas för försummelse, såsom undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost. Förövaren kan även utöva fysiskt våld mot delar av den utsattas kropp som redan gör ont.
Social utsatthet kan vara olika former av frihetsinskränkningar, såsom isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter. Begränsningen av livsutrymmet och handlingsfriheten sker gradvis och innebär att nätverket av familj och vänner blir allt mindre, vilket leder till att förövarens bild av relationen blir den dominerande.
Hedersrelaterat våld och förtryck kännetecknas av att det inte utövas av en enskild man mot en enskild kvinna i en parrelation, utan att våldet utförs kollektivt. En person som utmanar eller trotsar rådande normer anses dra skam över hela familjen och riskerar därför att straffas för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder. Det är inte bara kvinnor och flickor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, utan även pojkar, män och hbtq-personer.
Ett knytnävslag, rakt i magen. Försök att tränga in i dig när du sover. Att din sambo spelar bort din lön. Att du inte får lämna lägenheten utan hans lov. Eller att bli kallad värdelös, varje dag. Allt det klassas som våld.
Att stå nära någon som utsätts för våld kan upplevas både som påfrestande och frustrerande då uppbrottsprocessen kan ta tid. Du kan hjälpa och stötta på olika sätt.
Omkring vart tionde barn tvingas uppleva att pappa utsätter mamma för våld. Barn som har upplevt pappas våld behöver stöd utifrån sina egna erfarenheter och behov.
Källa: Unizon
Frihet från våld är en mänsklig rättighet. Alla som är utsatts för våld i nära relation har rätt till stöd och skydd från samhället. Kommunen bär det yttersta ansvaret för att du som har utsatts för våld får det stöd och hjälp som du har rätt till.
Kommunen är ansvarig för att stötta och skydda personer som utsatts för våld. I Socialtjänstlagens 5 kap. 11 § nämns särskilt kvinnor som har utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående. Sedan 2013 har socialtjänsten också ett uttalat ansvar att se till att barn som har upplevt våld får det stöd och den hjälp de behöver.
Varje individ har rätt till hjälp anpassad efter sina särskilda behov. Stöd kan ges i form av ekonomiskt bistånd, hjälp med skyddat boende, rådgivning eller stödsamtal, ordnande med kontaktperson, förmedling av kontakter med andra myndigheter och frivillighetsorganisationer, hjäp att söka ny bostad, kontakter med polismyndigheten eller rättsväsende samt insatser för barn.
Källa: Unizon
Efter bara några månader började han kalla mig väldigt elaka saker, efter det började han slå sönder mina saker, allt från tavlor till tv och mobiler sen började han knuffa och till sist slå.