Vad är våld?

Våld mot kvinnor är en grov psykisk och fysisk kränkning, men även ett brott mot kvinnors rättigheter och grundläggande friheter. Alla som är utsatta för våld i nära relation har rätt till stöd och skydd från samhället. 

Våldet kan ta sig uttryck i form av fysiskt våld och/eller olika former av sexuella, psykiska och materiella övergrepp eller hot. Våld i nära relation omfattar ofta både fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. En majoritet av det våld som riktas mot kvinnor utövas av en partner eller ex-partner. Oavsett form så är syftet med våldet detsamma - att etablera och utöva makt och kontroll genom att skada och skrämma.

Våld i nära relation kännetecknas av att det ofta pågår systematiskt under en längre tid. Att bryta sig loss från någon man älskat, och kanske fortfarande älskar, kan vara svårt. Många befinner sig också i en beroendesituation till sin förövare. Att våldet utövas inom en nära relation och i hemmet gör dessutom att människor runt omkring tenderar att förminska våldet av rädsla för att lägga sig i något de anser vara privat.  

Kvinnor drabbas inte av våldet på samma sätt, och alla har inte heller samma förutsättningar att förändra sin situation. Ett missbruk eller en funktionsnedsättning kan leda till att hon behöver mer stöd än andra. Lever hon i en samkönad relation kan homofobi göra att paret redan från början är mer isolerade och utlämnade till varandra.

Våld i nära relation innefattar även föräldrars våld mot barn, (vuxna) barns våld mot sina föräldrar och när flera medlemmar i en familj kollektivt utövar hedersrelaterat våld och förtryck. 

Källa: NCKUnizon och Socialstyrelsen 

Fysiskt våld

Fysiskt våld är allt från knuffar, att bli fasthållen eller dragen i håret, stryptag eller kvävningsförsök, slagen eller sparkad till användandet av olika tillhyggen. Förövaren väljer ofta medvetet att rikta aggressionerna mot särskilda delar av kroppen så att blåmärken och andra skador inte ska synas. Våldet kan även ge skador på delar av kroppen som inte går att dölja.

  • Knuffar, slag och sparkar 
  • Stryptag eller kvävningsförsök
  • Dolda och synliga fysiska skador

Psykiskt våld

Olika former av isolering, verbala kränkningar, emotionell utpressning, skambeläggande samt utnyttjande av barnen för att få kontroll är exempel på psykiskt våld i nära relationer. Även våld eller hot om våld mot husdjur räknas som psykiskt våld. Växlingen mellan våld och värme gör våldet oförutsägbart och är därför väldigt svårt att värja sig mot, vilket successivt leder till psykologisk nedbrytning och kan göra det svårt att lämna relationen.

  • Direkta eller indirekta hot eller förlöjliganden
  • Falska anklagelser och förhör
  • Stalkning och andra trakasserier

Sexuellt våld

Sexuellt våld kan definieras som kränkningar och övergrepp med sexuella förtecken. Till sexuellt våld räknas exempelvis att hota eller tjata sig till sex, våldtäkt eller att tvingas utföra olika typer av sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till.

  • Oönskad beröring eller trakasserier
  • Påtvingad sexuell aktivitet eller påtvingade sexuella handlingar
  • Våldtäkt

Ekonomiskt och materiellt våld

Materiellt våld kan vara att personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Det ekonomiska våldet innebär att förvaren kontrollerar ekonomin och materiella tillgångar för att på så vis öka isoleringen och utsattheten som då försvårar för den våldsutsatta att lämna relationen.

  • Avsiktlig förstörelse av personliga ägodelar
  • Inte tillåtas ha kontroll över den egna ekonomin
  • Förvägras självständighet och oberoende

Försummelse

Personer som är beroende av andra för vård och omsorg i vardagen, på grund av funktionsvariation, ålder eller liknande kan utsättas för försummelse, såsom undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost. Förövaren kan även utöva fysiskt våld mot delar av den utsattas kropp som redan gör ont.

  • Ett aktivt försvårande i vardagen
  • Undanhållande av medicin
  • Bristande hjälp och omvårdnad

Social utsatthet

Social utsatthet kan vara olika former av frihetsinskränkningar, såsom isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter. Begränsningen av livsutrymmet och handlingsfriheten sker gradvis och innebär att nätverket av familj och vänner blir allt mindre, vilket leder till att förövarens bild av relationen blir den dominerande.

  • Isolering
  • Begränsningen av livsutrymme
  • Ökat beroende till förvaren

Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck kännetecknas av att det inte utövas av en enskild man mot en enskild kvinna i en parrelation, utan att våldet utförs kollektivt. En person som utmanar eller trotsar rådande normer anses dra skam över hela familjen och riskerar därför att straffas för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder. Det är inte bara kvinnor och flickor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, utan även pojkar, män och hbtq-personer.

  • Hot som begränsar en ung persons handlingsutrymme både i och utanför hemmet, eller rätt att själv välja partner
  • Gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen
  • Könsstympning, kvinnlig omskärelse och tvångsäktenskap eller arrangerade äktenskap ses ofta som en del av hedersrelaterat våld och förtryck

Känner du igen dig, eller känner du någon som är utsatt för våld?

Tveka inte att höra av dig till oss.

Ring
08 767 03 03
Maila
kontakt@kvinnojourenkerstinlidingo.se

Tips och råd

Till dig som är utsatt för våld

Ett knytnävslag, rakt i magen. Försök att tränga in i dig när du sover. Att din sambo spelar bort din lön. Att du inte får lämna lägenheten utan hans lov. Eller att bli kallad värdelös, varje dag. Allt det klassas som våld.

  • Innan första slaget - Var uppmärksam på din partners kvinnosyn. Har din partners beteende förändrats negativt sedan ni träffades? Klagar din partner ofta på dig? Övervakar din partner dig, är svartsjuk eller kontrollerande? Är din partner våldsam mot djur eller föremål? Har din partner blivit hårdhänt, hotfull eller markerat slag mot dig?
  • Om du har utsatts för våld - Samla bevis, för dagbok, berätta för någon vad som har hänt och gör en säkerhetsplanering.
  • Kontakta en kvinnojour - Det kostar inget att prata med oss, du kan vara anonym och vi för inga journaler. På kvinnojouren tror vi på din berättelse, vi ifrågasätter inte dina ord eller upplevelser.
  • Gör en polisnanmälan - Våld i nära relation är ett brott. Det kan kännas jobbigt att göra en polisanmälan och ibland kan man få många frågor om vad som kommer hända efteråt. Kvinnojouren tvingar ingen att göra en polisanmälan.

Till dig som är anhörig till någon som är utsatt för våld

Att stå nära någon som utsätts för våld kan upplevas både som påfrestande och frustrerande då uppbrottsprocessen kan ta tid. Du kan hjälpa och stötta på olika sätt.

  • Tecken på att en person i din närhet är utsatt för våld kan vara spår av våldet, som blåmärken. Vid frågor om hur skadorna uppstått kan hon svara undvikande. Om du märker att personens beteende förändras, till exempel inte dyker upp vid avtalade möten eller blir isolerad, kan det vara ett tecken på partnern har ett stort kontrollbehov och kan utöva våld.
  • Våga fråga om du misstänker att personen blir utsatt för våld av sin partner, men aldrig i partnerns närhet. Lyssna på personens berättelse, utan att ifrågasätta upplevelserna. Försök att inte normalisera våldet och hitta ursäkter eller förklaringar till partnerns beteende. Visa att du finns där och stöttar i personens egna val.
  • Berätta att det finns hjälp att få, som exempelvis att kontakta en kvinnojour eller polisen. Det är viktigt att det som sker är på personens egna villkor, tvinga aldrig fram ett beslut. Döm inte om personen väljer att inte lämna relationen just då, men visa att är hon värd något annat.

När barn finns med i bilden

Omkring vart tionde barn tvingas uppleva att pappa utsätter mamma för våld. Barn som har upplevt pappas våld behöver stöd utifrån sina egna erfarenheter och behov. 

  • Alla barn upp till 18 år som har bevittnat våld i nära relationer betraktas enligt Socialtjänstlagen som offer för brott och ska få det stöd och den hjälp som barnet behöver och har rätt till brottskadeersättning. Vid misstanke att barn far illa är jouren skyldig att lämna en orosanmälan. 
  • Barn tolkar och hanterar våldet på olika sätt beroende på ålder, kön, personliga egenskaper och i vilken grad de har tillgång till skyddande faktorer och personer som de kan anförtro sig åt i sin omgivning.
  • En av de vanligaste frågor som vi får jouren rör vårdnad, boende och umgänge. Varje beslut om vårdnad, boende och umgänge ska vara grundat på barnets bästa. Läs mer här. 

Källa: Unizon


Vilka rättigheter har jag?

Frihet från våld är en mänsklig rättighet. Alla som är utsatts för våld i nära relation har rätt till stöd och skydd från samhället. Kommunen bär det yttersta ansvaret för att du som har utsatts för våld får det stöd och hjälp som du har rätt till.

Kommunen är ansvarig för att stötta och skydda personer som utsatts för våld. I Socialtjänstlagens 5 kap. 11 § nämns särskilt kvinnor som har utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående. Sedan 2013 har socialtjänsten också ett uttalat ansvar att se till att barn som har upplevt våld får det stöd och den hjälp de behöver. 

Varje individ har rätt till hjälp anpassad efter sina särskilda behov. Stöd kan ges i form av ekonomiskt bistånd, hjälp med skyddat boende, rådgivning eller stödsamtal, ordnande med kontaktperson, förmedling av kontakter med andra myndigheter och frivillighetsorganisationer, hjäp att söka ny bostad, kontakter med polismyndigheten eller rättsväsende samt insatser för barn.

Mer info om rättigheter

 Källa: Unizon

En kvinna berättar

Efter bara några månader började han kalla mig väldigt elaka saker, efter det började han slå sönder mina saker, allt från tavlor till tv och mobiler sen började han knuffa och till sist slå. 

Läs mer här.